Hur kan det vara brist på frisörer när det finns flera frisörsalonger på varje gata i Sveriges städer och i vartenda samhälle i landet? I Frisörföretagarnas dagliga rådgivning ser vi att många företag vill växa och anställa fler frisörer, men det råder brist på anställningsbara frisörer.

Många företag anser att det är svårt att rekrytera frisörer med rätt utbildning och erfarenhet. Vi ser också att intresset för frisöryrket har minskat generellt då både kommunala och fria gymnasieskolor samt privata utbildningsanordnare lägger ner sina utbildningar eftersom söktrycket till frisörutbildningarna är mycket lägre än tidigare.

Branschen har på kort tid upplevt en stor förändring, från att det funnits för många utbildningsplatser i landet till att det nu är ett minskat intresse för frisöryrket. Vi ser också att färre elever som valt frisörutbildning går hela vägen till att bli behöriga frisörer genom att avlägga gesällprov. 2010 gjordes en stor förändring i utbildningssystemet då branschens parter förhandlade fram ett nytt utbildningsavtal som innebar 3 000 timmars färdigutbildning.

En tidigare utredning visade att eleverna behövde mer träning inför gesällprovet för att vara anställningsbara med full lön.
Trots att systemet med färdigutbildning fungerar är det för få elever som gör klart sin färdigutbildning och blir behöriga, det matchar inte branschens behov av anställningsbara frisörer.

Frisörföretagarnas styrelse tillsatte i april en utredning kring utbildningssituationen med syfte att få grepp om den rådande situationen och även ta fram förslag på förändringar som kan styra branschen på rätt väg. Utredningen som döptes till ”Vart tog
alla frisörer vägen?” redovisar en kartläggning av situationen i form av statistik och jämförelser med tidigare år. Även enkäter
till elever, utbildningsanordnare och arbetsgivare presenteras i utredningen.

Det framgår tydligt att ekonomin under färdigutbildningen är en stor orsak till att många lämnar yrket. Eleverna ser bara den
låga ingångslönen och inte vad de kommer att tjäna som behöriga frisörer, de anser också att vägen till gesällbrevet är för lång.

Landets yrkeslärare ser också en stor förändring hos de elever som väljer frisöryrket, branschen är tidigare bortskämd med högpresterande elever då det tidigare krävdes höga poäng för att antas på frisörprogrammet. I dag är kraven lägre för att komma in och lärarna brottas med låg motivation och flera olika diagnoser i samma klass vilket gör att färre når gymnasieexamen och godkänt delprov.

”Att få eleverna att öva flera gånger på samma moment för att bli duktiga inom yrket är en utmaning, menar Bitte Håf, Frisörlärare i Östersund”.

Frisörbranschen är inte unik när det gäller bristen på anställningsbar personal, listan kan göras lång när det gäller yrken med personalbrist, till exempel kockar, plåtslagare, busschaufförer och VVS tekniker har stora rekryteringsproblem. Intresset för yrkesutbildningar har minskat generellt, dels sedan gymnasiereformen Gy-11 då vissa högskoleförberedande ämnen togs bort på yrkesprogrammen vilket gav sämre valmöjligheter efter gymnasiet. Men den stora orsaken ligger hos ungdomarna själva som hellre önskar bli influencers, app-utvecklare eller Youtubestjärnor. Att arbeta 9–18, fem dagar i veckan är för många inte något attraktivt alternativ.

Utredningens förslag på förändringar handlar om att skapa skolförlagd färdigutbildning, ett alternativ till anställning
för färdigutbildning där eleverna snabbare kan nå målet med gesällprovet. MYH (Myndigheten för yrkeshögskolan) är den myndighet som ansvarar för eftergymnasial utbildning och även grundutbildning för yrken där det finns jobb. Myndigheten
ser på statistik från Arbetsförmedlingen, AF, och kan utifrån det stödja utbildningsformer för bristyrken. Statistiken från AF matchar inte med branschens behov i dag då det finns många fler arbetssökande än lediga platser i AF:s platsbank. De sökande
saknar utbildning och erfarenhet vilket gör att de inte är anställningsbara. Frisörföretagarna jobbar med att hjälpa AF att justera
statistiken så att det stämmer överens med verkligheten.

Frisörföretagarna önskar också ett bättre samarbete mellan skolan och branschen, vi ingår just nu i en försöksverksamhet
med yrkesprov i gymnasieskolan. Vi vill att branschens delprov blir en gymnasieexamen vilket gör målet tydligare och att förhoppningsvis fler elever vill fortsätta inom yrket.

Staffan Westman,
Vice vd
Frisörföretagarna

Läs utredningen i sin helhet här!