Aldrig har ingredienser i kosmetika engagerat så många. Parabener, sulfater och silikoner är heta potatisar både i och utanför branschen. Men vad är fakta och vad är marknadsföringsfluff? Frisör reder ut de mest omdebatterade ingredienserna och märkningarna att ha koll på.

Av: Maria Ahlgren

Ska man tro vissa aktörer så borde ett genomsnittligt badrum spärras av med varningstejp med tanke på hur giftiga vissa produkter målas upp. Hur bemöter man som frisör oroliga kunder som är rädda att deras produkter bidrar till cancer, äventyrar reproduktionssystemet eller sprider gift i kroppen? För andra är etikfrågan viktigast – man vill veta att tillverkaren jobbar sjyst, ärligt och hållbart i alla led. Men hur hittar man rätt i märkningsdjungeln? Vad bör man väga in i ekvationen när man väljer varumärken att arbeta med eller ska råda kunder?

Sulfater, parabener och silikoner är bara några av de ingredienser som debatterats hett de senaste åren. I traditionella och sociala medier sprids larm – grundade som ogrundade – i ilfart och kommentarsfälten blir snabbt ett fyrverkeri av tyckande och fakta av varierande sanningsgrad. Under 2010-talet formligen exploderade Free from-kulturen – både inom mat- och skönhetsvärlden – och många företag gav sig in i kampen om vem som kan lista flest ingredienser som inte ingår i produkten på förpackningen.

 ”Parabenfri” vågar jag säga mest är ett säljargument, medan ”glutenfri” i kosmetik är tillkommet i ren okunskap.

 – Peter Jansson, KoHF

– ”Fri från parfym” kan ses som konsumentinformation eftersom två till tre procent av befolkningen är parfymallergiker. ”Parabenfri” vågar jag säga mest är ett säljargument, medan ”glutenfri” i kosmetik är tillkommet i ren okunskap, säger Peter Jansson, tekniskt sakkunnig på Kosmetik- och hygienföretagen (KoHF).

Förra året lade EU fram nya regler som begränsar användandet av Free from-påståenden på förpackningen, eftersom det kan vilseleda konsumenten att tro att säkra, beprövade ingredienser är farliga. Fö- retag som inte utesluter vissa ingredienser riskerar att hamna i skamvrån som oupplysta, otidsenliga klåpare som äventyrar folkhälsan – trots att ingredienserna och halterna i deras produkter är både säkra och effektiva. Fenomenet kallas Call out culture, och syftar främst till att företag och produkter ställs till svars inför det digitala rummets öppna ridå – något som kan ha både positiva konsekvenser för konsumenterna och driva tillverkare att göra nödvändiga förändringar, och skada ett företags rykte på felaktiga grunder. Uttryck som ”clean beauty” och ”toxic free” bidrar också till bilden av konventionella produkter som potentiella giftcocktails.

Även begrepp som vi känner igen från matvärlden har letat sig in i hårvärldens vokabulär. Veganskt, glutenfritt, laktosfritt, lokalt och klimatsmart är inte längre bara på medvetna konsumenters önskelista i mataffären eller på krogen, utan även när de väljer schampo eller styling. Fast just gluten- och laktosfritt kan tas med en rejäl nypa salt när det gäller hårvård – det är högst osannolikt att ens personer med celiaki (glutenintolerans) eller laktoskänslighet skulle känna av ämnen efter en hårtvätt.

Hand i hand med Free from-culturen har efterfrågan på naturliga produkter ökat drastiskt de senaste tio åren. Under 2018 ökade försäljningen i Sverige av naturlig och ekologisk skönhetsvård med 26 procent enligt en undersökning från Agrovektor bland 200 branschaktörer. Ekosegmentet utgör i dag ungefär fem procent av den totala marknaden, men fram till år 2025 förväntas en tillväxttakt på 10–15 procent per år. År 2024 väntas den naturliga kosmetiken ha över 30 procent av världens skönhetsmarknad. Positivt på många sätt givetvis, men baksidan av den ökade medvetenheten är missförstånd och ibland onödig misstänksamhet.

Syntetiska ingredienser har fått finna sig i att ställas i skamvrån, även om de i vissa fall är både säkrare och mer effektiva än naturliga ingredienser, och många företag vittnar om att de känner press från konsumenterna att ta bort vissa ingredienser, till exempel parabener, ur sina produkter trots att produkten uppfyller alla säkerhetskrav för både människa och miljö. Peter Jansson, tycker det är noga att poängtera att EU har regelverk för säkerhet i kosmetiska produkter.

– Det är alltid viktigt att påtala grundkravet (artikel 3 i EU:s kosmetikaförordning) att kosmetiska produkter ska vara dokumenterat säkra vid normal och förutsebar användning. Rent akademiskt kan man man alltså inte prata om att vanliga produkter på marknaden är farliga. Den enda tydliga aspekten, grovt uttryckt, som inte kan garanteras (även om man dokumenterar säkerhet) är frihet från kontaktallergirisk. Detta på grund av hur allergi utvecklas immunologiskt i kroppen.

”Definitionen av ”naturligt” är minst sagt svävande. Kemilektionerna där vi fick lära oss att allt – oavsett om det är skapat av Moder Jord eller en kemist – är kemi och uppbyggt av molekyler verkar många ha glömt.”

Definitionen av ”naturligt” är minst sagt svävande. Kemilektionerna där vi fick lära oss att allt – oavsett om det är skapat av Moder Jord eller en kemist – är kemi och uppbyggt av molekyler verkar många ha glömt. Ibland är inte heller naturligt det bästa ur hållbarhetssynpunkt. Som tillverkare måste man även väga in faktorer som respekt för naturresurser, energiåtgång och hur långt en råvara måste färdas.

Davines är ett av de professionella men samtidigt kommersiella hårvårdsföretag som har kommit längst i sitt hållbarhetsarbete, och räknas som ett så kallat B Corp-företag (se faktaruta). Huvudkontoret är en helt klimatneutral anläggning utanför Parma i Italien, och man jobbar bland annat med råvaror från bönder i den italienska Slow food-rörelsen. Man använder naturliga och ekologiskt odlade råvaror så långt det går, men kompletterar med syntetiska ingredienser där de fyller en funktion.

– Det viktigaste när vi skapar en ny produkt är mänsklig säkerhet, respekt för miljön och så klart fantastiska resultat, säger Margherita Nicoli, R&D manager på Davines.

– När vi väljer aktiva ingredienser måste vi både överväga klassiska ingredienser vars effektivitet är väl beprövad, men också innovativa ingredienser från de senaste vetenskapliga upptäckterna på det ekologiska fältet, fortsätter hon.

Företaget har valt att utesluta exempelvis sulfater eftersom man hittat bra alternativ utvunna från kokosolja och socker, men i vissa produkter används silikoner eftersom ingen annan ingrediens ger samma effekt på hårstrået. Hälsolarmen verkar dock ha tystnat lite sedan vi tvingades öppna blicken för ett större perspektiv. De senaste två åren – kalla det Gretaeffekten – har fokus skiftat alltmer från oro för den enskilda människans hälsa till större frågor om miljö och hållbarhet. Många väljer produkter som går i linje med deras etiska värderingar, som cruelty-free, veganskt och klimatvänliga förpackningar. Refill är en växande trend, liksom program som Björn Axéns pantprogram där kunder som registrerar sig i pantappen Pantapå scannar förpackningens streckkod vid återvinningsstationen och får rabatt på nästa köp.

Hur säkra är ingredienserna?

Fara eller fritt fram? Vi skingrar orosmolnen kring några av de mest omdebatterade ingredienserna.

Sulfater

Används för: Sulfater är en typ av tensider (även kallade surfaktanter) gjorda av svavelsalter som används i schampo för att lösa upp smuts, fett och silikoner från stylingprodukter.
Säkert? Inga kända hälsorisker. Dock kan en känslig hårbotten bli torr och irriterad, i synnerhet av sulfattyperna SLS och SLES. Sulfater är lätt nedbrytbara, och utgör ingen risk för miljön.
Alternativ? Det finns många bra sulfatfria alternativ idag, med ursprung som kokos och socker. För att tvätta bort tunga stylingprodukter med silikoner är sulfater fortfarande mest effektivt. Många saknar dock sulfaternas generösa lödder när de byter till sulfatfria alternativ.

Essentiella oljor

Används för: Sin goda doft. Vissa essentiella doftämnen verkar också konserverande.
Säkert? Risk för kontaktallergi. Risken ökar ju högre halt produkten innehåller. Lavendel och citrus är vanliga allergener. Även syntetiska parfymämnen kan trigga allergi.
Alternativ? Parfymfria eller lätt parfymerade produkter.

Silikoner

Används för: I bland annat balsam, inpackningar, leave in-produkter och hårserum för att ge håret en mjuk, glansig silkesyta à la minute. Silikoner lägger sig som en förslutande film runt hårstrået, och har därför också en skyddande effekt.
Säkert? Cykliska silikoner (cyclotetrasiloxane, cyclopentasiloxane, cyclohexasiloxane) håller på att fasas ut och ersättas av raka silikoner eller naturliga ämnen. Detta efter att cykliska silikoner kopplats till hormonstörningar och påverkan på lever och andningsorgan vid stor exponering. Raka silikoner bedöms däremot som säkra för människa. Silikoner tar lång tid att bryta ner i naturen, så många väljer bort dem helt ur miljösynpunkt. Silikoner klänger sig envist fast vid håret, så schampo med sulfater eller djuprengörande detoxschampon behövs för att få bort rester. Därför går det ofta hand i hand att välja bort både sulfater och silikoner. Som vanligt inom kosmetika är dosen avgörande – det är skillnad på att dagligen smörja in hela kroppen i en bodylotion med cykliska silikoner och att använda några droppar glansserum.
Alternativ? Förutom naturliga oljor så jobbar många företag med att ta fram ingredienser som kan ersätta silikonernas hett eftertraktade silkesmjukhet. Nackdelen med enbart naturliga oljor i serum och hårolja är att håret kan kännas fett och kladdigt. Så ja, alternativ finns, men det finns risk att den kosmetiska effekten och den sensoriska känslan äventyras. Det beror på produkt, användarens hårtyp och vilken typ av slutresultat som önskas.

PPD (p-phenylenediamine)

Används för: I hårfärg för att färgen ska bildas.
Säkert? PPD kan orsaka svår kontaktallergi, och har kroppen väl fått en immunologisk respons så är allergin livslång. ”Frisörer måste ha engångshandskar vid arbete med hårfärger, och salongen måste ha god ventilation – gärna med punktutsug där man blandar exempelvis oxidationshårfärg”, säger Peter Jansson, sakkunnig Kosmetik- och hygienföretagen. Hårfärg med PPD ska inte användas om huden är skadad, eftersom det ökar risken för allergisk reaktion.
Alternativ? ”Det finns alternativ, men de är av samma kemiska struktur och har liknande egenskaper. Ska man färga permanent och ha god täckning av gråa hår är det dessa aminer som används.”, menar Peter Jonsson. Varumärket Original Minerals erbjuder en permanent, PPD-fri salongshårfärg som finns i nästan hundra nyanser, Mineral CCT. L’Oréal Professionnel har örtbaserade färgsystemet Botanéa där renad henna, indigo och cassia blandas. Täcker dock inte gråa hår och färgen går ut på några veckor.

Gluten

Används för: Gluten i sig har ingen effekt i hårvård, däremot används ibland veteprotein för att stärka håret och ge volym.
Säkert? Ja. Risken att en glutenkänslig person skulle reagera på hårvård är i princip obefintlig. Ungefär en procent av Sveriges befolkning har celiaki (glutenintolerans), och av dessa har cirka fyra procent hudceliaki, där huden reagerar med kliande utslag. ”Claimet ’glutenfri’ är nog ett av de mer bisarra i vår bransch”, säger Peter Jansson. ”Dels innehåller produkter aldrig de riskabla proteinerna även om de kan innehålla extrakt från vete, och dels når inte ingredienser tarmen, vilket är kravet för glutenkänslighet. Jag antar att claimet kommer från livsmedelsbranschen och sedan adopterats till vår bransch av personer utan kunskap om glutenintolerans”. På senare har även ”laktosfritt” dykt upp på hårvård, men inte heller hårvård med laktos triggar reaktioner hos laktosintoleranta personer.
Alternativ? Både gluten- och laktosfri får ses som marknadsföringstermer utan förankring i verkliga hälsorisker. Är en konsument ändå orolig finns gott om alternativ. Protein kan även utvinnas från quinoa, hirs, havre, ris och andra glutenfria källor

Parabener

Används för: Konserveringsmedel som används i kosmetikabranschen länge för att undvika bakterie- och svamptillväxt och öka hållbarheten i vattenbaserade produkter.
Säkert? Konserveringsmedel är avgörande för att hålla skadliga mikroorganismer borta i alla produkter som innehåller vatten. Efter att en artikel av forskaren Philippa Darbre i mitten av 00-talet konstaterade att vissa parabener med östrogenliknande struktur (propylparaben och butylparaben) kan ge ökad tillväxt av bröstcancertumö- rer hamnade hela parabenfamiljen i skottgluggen. Detta ledde till att företag kände press att utesluta alla typer av parabener, som i vissa känsliga produkter ersattes av konserveringsmedel med högre risk för kontaktallergi än parabener, som har mycket låg allergirisk. Naturliga konserveringsmedel behövs också i högre doser, vilket ytterligare ökar risken för kontaktallergi. De parabener och doser som används idag är säkra för människa och miljö, och sedan 2017 är det förbjudet i EU att skriva ”Fri från parabener” på förpackningen.
Kuriosa: Vissa typer av parabener finns naturligt i frukt och bär.
Alternativ? Det finns många bra alternativa konserveringsmedel för den som trots allt vill undvika parabener. Innan en produkt släpps på marknaden testas både säkerhet och effektivitet noga – värt att påminnas om ibland när kosmetikabranschen utmålas som ett hälsovådligt High Chaparall.

 

Kom ihåg! Molekyler utgör både syntetiska och naturliga produkter. Många av ingredienserna i syntetiskt framställda produkter kommer ursprungligen från växtriket, men är framtagna i laboratorier för att skapa en produkt med minimal risk för allergiska reaktioner.

Etiska märkningar

Dagens konsumenter är alltmer medvetna om hur deras val påverkar miljö, djur och människorna som arbetar i produktionskedjan. Det finns flera märkningar för den som vill guidas till en hållbar skönhetsrutin.

B Corp

Märkning som tar hänsyn till hela företagets hållbarhetsarbete – från innehåll, förpackningar, produktion, transparens och jämställdhet. Davines är ett av få professionella hårvårdsföretag som klassas som B Corp.

Cruelty-free

Produkten är inte testad på djur. Inom EU är djurförsök förbjudna, så inga produkter tillverkade i Europa är djurtestade. Leaping Bunny är en populär certifiering.

Ekologiskt

Ekologiskt betyder att råvarorna är odlade utan kemikalier. Naturtillgångar som vatten, lera, mineraler och salter kan aldrig vara ekologiska, eftersom de inte odlas. Lagstiftningen för hur tillverkare får använda termen ”ekologisk” är flytande, vilket gör att mycket ”greenwashing” förekommer, alltså att få en produkt att framstå som grönare än den är. Det finns flera olika certifieringar som företag kan söka. En av de vanligaste är Cosmos Ecocert.

Fairtrade

Internationell certifiering som verkar för etisk produktion som är hållbar för både miljö och människorna som odlar eller producerar ingredienser.

Naturligt

Ingredienser av naturligt ursprung, men som kan ha behandlats med kemiska produkter. Även naturresurser som vatten och lera är naturliga. Tillverkat med hänsyn till personerna i produktionskedjan.

CO2-neutral

Klimatneutral förpackning som kan vara gjord av återvunnet material, förnybara källor eller kompenseras med trädplantering. Det finns många parametrar att ta hänsyn till, men viktigast av allt är att vi som konsumenter återvinner rätt.

Vegan

Innehåller inga ingredienser av animaliskt ursprung.