Karoline Wallin driver framgångsrika Studio HairArt i lilla Mjölby. Att personalen trivs och kunderna får något extra är framgångsnyckeln. Liksom modet att våga göra fel.

Kliv in i porten på Kungsvägen 63 i Mjölby så leder både dörren till vänster och till höger in till varsin halva av Studio HairArt. När lokalerna vid sidan av de befintliga blev lediga förra året tog salongen över dem. Trångboddhet och pussel med scheman var äntligen över. Nu huserar de 13 anställda på 270 luftiga kvadratmeter.

– Vi har alltid velat ha lite mer lokal och jobbat mot det, och nu har vi faktiskt förverkligat det, vilket känns jättekul, säger ägaren Karoline Wallin.

Det blir som två salonger i en. Inredning och koncept går igen i båda salongshalvorna: stora ytor, stilrent, ljusa färger, diskreta tyger som skänker lugn och gröna växter som bidrar till myskänslan. I den stora shoppen sprakar alla produkter i olika färger. Den mindre salongshalvan är mer rofylld medan den stora står för liv och rörelse.

– Det är bra, en del trivs bättre med att jobba där det händer mycket och andra där det är lugnare. Nu kan alla vara där vi passar bäst. Vi har också utökat med en hudstylist och nagelspecialist som hyr in sig, det är kul att få in det konceptet. I en liten stad är det bra att man hjälps åt och ger och tar av varandra för att utöka kundkretsen.

Ja, hur lyckas Karoline driva en så stor salong på en så liten ort som Mjölby med sina bara runt 12 000 invånare? Kundfokus och personalvård är nyckeln.

– Egentligen kanske det inte ska vara så här lätt, men det har bara rullat på. Jag har försökt tänka att man ska få något extra här, kunden ska känna sig sedd och välkommen. Det ska finnas gott kaffe, god fika och en bra stämning bland oss som jobbar. Många säger att det känns i lokalen att alla trivs, och jag tror att då trivs kunderna också. Den bästa reklamen man kan få är en nöjd kund, det är bland deras vänner man får sina nya kunder.

Konceptet har visat sig fungera, vissa kunder åker regelbundet upp till 40 mil för att komma till salongen. Teamkänslan är något som det jobbas aktivt med, bland annat att lära känna sig själva och förstå och acceptera att alla är olika. Samarbete är ledstjärnan, ingen är rädd att fråga om råd och hjälp, till exempel kring konsultationer och färgval.

– Alla kunder är salongens kunder. Det tror jag faktiskt är väldigt bra, att kunderna känner att alla bryr sig om och vill hjälpa. Dessutom lär man sig av varandra, för alla jobbar på olika sätt. Att stötta och komplettera varandra växer alla av. Jag trivs som bäst när jag känner att det är harmoni mellan alla som jobbar, när man har den här bra teamkänslan då funkar allt.

Alla på salongen tränar ihop en morgon i veckan för att bli pigga och må bra. Det finns alltid tydliga mål, både för salongen och individuellt, och när de nås firas det med allt från resor eller middagar till olika gåvor. En gång om året reser hela personalstyrkan bort, till bland annat Warszawa, Mallorca och Barcelona. Personalen får åka på utbildningar, det anordnas sommarfester, och omsorgen om de anställda visas även i sådant som bra svikt i golvet och god ventilation.

– Det är många små, små saker man kan göra för att personalen ska trivas. Det ska alltid finnas en morot, personalen ska känna att de får något tillbaka. Jag försöker jobba med mycket skratt och samarbete. Sånt känner kunderna och mår bra av, och det sprider sig.

Men låt oss backa några steg, till innan alla bitar föll på plats. Karoline bestämde sig för att bli frisör redan som 12-åring. Det var skapandet och kundrelationerna som lockade.

– Jag tyckte nog det var lite häftigt att vara frisör då också. Och det blev bättre än jag trodde, jag har världens roligaste jobb. Visst är det slitigt och jag måste veta flera månader innan om jag ska vara ledig en fredag. Men jag blir inspirerad av människor, och det här är ett jobb där man verkligen hela tiden har kontakt, med kunder, kolleger och anställda.

Viljan att försöka bli så duktig som möjligt ledde till valet att jobba extra vid sidan av studierna på en salong i Motala som tävlade mycket. Där gjorde hon klart sin utbildning. När det efter några år dök upp en bra lokal i Mjölby öppnade salongen en filial där, som Karoline blev föreståndare för mellan 1991 och 1997, innan hon övertog den. Sedan dess har salongen växt från fyra till 13 stycken anställda. Men första tiden var ett stålbad.

– Hade jag vetat hur de första två åren skulle bli hade jag aldrig startat eget i hela mitt liv, jag jobbade jämt. Men jag lärde mig enormt mycket och nu är jag glad att jag gjorde det. Det är bara hur roligt som helst.

Förra året firade salongen stort 20-årsjubileum, med mingel, hårvisning och 250 gäster.

– Det var jättekul, en stor milstolpe som vi jobbade hårt för att genomföra och som blev bra. När jag tittade ut över gästerna och lokalerna och såg allt vi har åstadkommit och hur mycket folk som ville komma … det stärker ju. Dessutom hade de anställda ordnat en överraskning till mig och övat in en dans, då mår man väldigt bra när de engagerar sig för min skull också.

Lokalkostnader är en fördel med salong på en mindre ort. Men visst finns det även svårigheter, som att kunna sätta rätt pris.

– Det är mycket mer priskänsligt i en liten stad och jag anser inte att man kan lägga sig på en nivå som är jättemycket högre än andra. Så trots att vi har samma kompetens kan vi inte ha samma priser som i en storstad, utan det blir lite dämpat på den biten. Inte så att vi jobbar gratis, vi försöker så bra vi kan och hamnar väl snäppet över mindre frisörer här som jobbar som vi.

En annan svårighet som brukar lyftas med mindre städer är möjligheten att växa och hitta personal. Där har Karoline en lösning. Hon ger nya frisörer chansen till samma start som hon själv fick. Varje år tar salongen in elever, och de allra flesta av dem väljer att stanna kvar.

– Det känns naturligt. Alla anställda hjälps åt att utbilda dem. Man blir så inspirerad av att få lära frisörer att bli duktiga, och måste tänka till lite.

Karolines framgångsnyckel är hennes driv och förmåga att bygga team och inspirera andra att kämpa framåt.

– Jag kör på och tycker det är kul själv och försöker få med och inspirera andra. Ingenting är omöjligt, vill man så kan man. Visst, misstag gör man hela tiden lite då och då. Jag har tagit in produkter som inte funkat eller lyssnat på någon som jag inte borde, men man måste göra misstag för att lära också, det hör till. Man måste prova och våga göra fel för att lyckas.