Sociala medier tar större och större plats i våra privatliv, och på jobbet. Instagram och Facebook är värdefulla marknadsföringsverktyg för frisörsalongerna. Men hur ser man till att det används på rätt sätt, och vem äger bilderna? 

 
Föreställ er följande (inte ovanliga) scenario: en anställd tar en fin bild på en kund efter behandling och styling, varpå bilden publiceras på frisörsalongens sociala medier. Några månader senare slutar frisören på salongen för en ny anställning, och använder samma bild för att marknadsföra sig i sociala medier. Den tidigare arbetsgivaren tycker sig ha rätt till bilden, och ber deras före detta anställda att ta ner den från sina sociala medier. Frisören vägrar. Vem har rätt?
– Det är ju ett relativt nytt problem detta i och med den expansiva ökningen av användandet av sociala medier, säger Thomas Francke, jurist på Frisörföretagarna. 
– Ur en arbetsrättslig synvinkel bestäms vad som är rätt eller fel beroende på om det finns en policy för sociala medier på arbetsplatsen, och vad den policyn säger. Om det finns en policy på plats och den anger att bilderna som frisören tagit och publicerat på företagets sociala medier utgör en rättighet för företaget och inte frisören. En ordning som Frisörföretagarna helt står bakom
Att ha en sociala medier-policy som anställda måste förhålla sig till såväl under som efter sin anställning minskar riskerna för bråk. 
– Det finns inte prejudikat inom detta område, men det är sedan gammalt gällande att det som en anställd producerat under anställning utgör arbetsgivarens egendom. 

En policy för sociala medier kan även underlätta för företaget att kontrollera hur deras sociala medier används, vad som ska publiceras och vem som ska göra det. 
– Om det inte finns en tydlig policy för sociala medier överlämnar man avgörandet kring vad som kan påverka företagets varumärke till alla medarbetare. Därmed ökar risken för aktiviteter som skadar varumärket, påverkar försäljningen, ger en negativ positionering samt direkt kan stöta bort kunder, säger den digitala strategen Pontus Staunstrup
Han menar också att det är viktigt att policyn inte ska vara allt för komplicerad.
– Policyn måste vara framtagen på ett språk alla medarbetare kan begripa, inte minst de som är totalt ointresserade av sociala medierDärtill måste den vara oerhört konkret och tydlig, så det inte går att hänvisa till att den ej är begriplig. Vad ska en sociala medier-policy innehålla? 

Varje policy är unik, det vill säga den ska helt och hållet utgå från omständigheterna i och för det företag den ska omfatta. Men Pontus Staunstrup anser att dessa delar bör beröras: 

  • Regelverk
    Vem äger rättigheten till bilden, vad finns det för lagar och liknande som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, och hur kan det påverka aktiviteter i sociala medier? 
  • Företagets syn på sociala medier
    Hur används det, vilka syften finns, vilken interaktion förekommer. Här är det bra att ta in synpunkter från medarbetarna på vad som fungerar bra eller mindre bra. 
  • Konkreta exempel
    Detta är på många sätt den viktigaste avdelningen. De flesta har svårt att koppla abstrakta regler till deras konkreta närvaro i sociala kanaler. Underlätta för dem genom att visa konkreta exempel på vad som blir fel, vilka konsekvenser det kan få – och hur de kan göra rätt istället. 
  • Kunskaper kring sociala medier
    Framför allt för den ofta stora grupp som inte använder sociala medier, eller åtminstone gör det i begränsad skala, är det mycket bra att få en genomgång av vilka olika kanaler som finns och vad som utmärker de. 
  • Medarbetarnas delaktighet
    På vilket sätt kan medarbetare delta i sociala medier på företagets vägnar? Vad gäller då och hur kommer man fram till samsyn? Det är i denna del som man får möjlighet att hitta de som vill engagera sig mer aktivt.

 

Foto: Shutterstock