Först backar vi några år till 1894, nationalromatiken blomstrar och det är året då det blir ordning bland Stockholms frisörer. Svante Sundin, som är damfrisörmästare och perukmakare startar då Stockholms Frisörförening. Under denna tid är det tufft att vara frisör och barberare i Sverige, många salonger saknar rinnande vatten och tvingas bära in vatten. Detta skapar dålig hygien och smittospridningen är hög. Frisörens anseende är lågt, många anser att yrket är så lätt att vem som helst kan arbeta inom det. Kunderna bestämmer ofta vad en behandling ska kosta, och de är ofta inte så frikostiga. Misslyckas man kan man alltid bli barberare, detta leder till att många tävlar om att ha så lågt pris som möjligt.
Svante Sundin får med sig en frisörkollega som engagerar sig i Föreningen och sedemera blir Frisörföretagarnas första ordförande, Joel Watz. Deras arbete för att förbättra villkoren för frisörer och barberare bidrar till att fler frisörföretag runt om i landet blir intresserade av Stockholms Frisörförening. 1907 är frisöryrket ett hantverk som lärs genom mästare och lärlingssystem och under detta år enas frisörer landet över om att en rikstäckande organisation är nödvändig. På ett år bildadas elva avdelningar och 329 frisörföretagare blir medlemmar.

 

1908 blir Svenska Frisörtidningen gratis för alla medlemmar. Tidningen har då funnits i sex år och speglar modet.

 

För att visa föreningens syfte, väljs 1909 en symbol för organisationen som är etablerad och tydlig. Fågeln Fenix blir Frisörföreningens logotype som symboliserar tradition, ärlighet, redlighet och hög moral. Fenix omges av en kedja som symboliserar kedjan av frisörer och visar att föreningens avdelningar har ett gott samarbete. Endast de hantverkare som kan leva upp till dessa dygder får lov att använda symbolen. Myten om fågeln Fenix säger att fågeln stiger upp ur elden och flyger upp mot solen för att födas på nytt. En odödlighetssymbol som denna förpliktigar.
Vår organisation har överlevt många kriser, toppar och dalar. Som myten säger föds fågeln på nytt och detta gäller även vår organisation. Fågeln Fenix är fortfarande vår symbol men numera i en förnyad tappning.

 

1910 startar de första frisörskolorna efter att stadgar för Yrkesskolan i Stockhom godkänts och därefter grundas flera skolor landet över. I Malmö 1915 och i Göteborg 1917, alla skolor drivs av Sveriges Frisörförening.

 

Vi tar ett skutt till 1919, ett viktigt år för vår bransch. Detta år blir frisörer i Sverige erkända hantverkare och den första mästarkursen hålls och ordningsstadgar skapas. Med hjälp av dessa stadgar ökar hygienen på salongerna och yrkets anseende hos allmänheten höjs. 

 

1920 är en milstolpe i branschen då första bobben utförs. En djärv flicka är första modell och har inspirerats av de amerikanska simmaressen i Antwerpenolympiaden som har sitt hår bobbat.
Under 1920-talet startar även många yrkesskolor och mot slutet av årtiondet tas de över av kommunerna. På Statens Hantverksinstitut går frisörerna mäsarkurser och man kan även avlägga provet för mästarbrevet i samband med kursen. För att kunna avlägga provet måste frisören gjort sig känd som duglig yrkesutövare och ha ett allmänt gott uppförande. Denne måste även ha gesällbetyg eller gesällbrev. 

 

Kort Historik Gesäll- & Mästarbrev

Vi börjar vår resa 1356. Skräddarna som bodde i Stockholm fick detta år ensamrätt på att tillverka kläder. För att kunna bli skräddare i huvudstaden behövde man tillhöra ett så kallat skrå. Det här var innan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som LO och Svenskt Näringsliv fanns, men man kan beskriva skråämbetena som en slags föreningar för hantverkare inom ett visst yrke. Med tiden kom detta system, med skråväsenden som dikterar ordningen för vilka som får arbeta som hantverkare och inte, att gälla för fler än skräddare i Stockholm. Andra hantverksyrken fick egna skråämbeten, och 1621 förbjöds all handel utanför skråsystemet

Kring år 1700 var modellen med skråämbeten utbredd i nästan alla svenska städer, och det gav staten möjlighet att kontrollera hantverksmarknaden. Bara de hantverkare som fått titeln Mästare hade rätt att bestämma själva och vara sina egna chefer. Allting har sin början, så även att bli Mästare i sitt yrke. Det första steget på denna karriärstege var att bli lärling hos någon som redan var Mästare. Lärotiden brukade vara tre till fem år. När lärotiden var över blev lärlingarna Gesäller. Gesäll kan beskrivas som en slags yrkesexamen, och mot slutet av tidsperioden med skråordningen som system behövde lärlingarna bli godkända i ett Gesällprov. Ett så kallat Gesällbrev blev beviset för denna uppgradering och drömmen om den egna Mästartiteln kom närmare.

Den sista prövningen för Gesällerna innan de fick ett Mästarbrev och slutligen kunde kalla sig Mästare, var ett Mästarprov. Detta krävde stor hantverksskicklighet, och många Gesäller gjorde så kallade Gesällvandringar mellan olika Mästares gårdar för att förfina sina kunskaper. Som Mästare kunde man ta egna lärlingar och Gesäller, och genom att sätta en Mästarstämpel på sina varor garanterades god kvalitet.

 

1928 uppfinns den elektroniska rakapparaten i USA som till en början uppfattas som ett hot av frisörerna. Så småningom finns den i var mans hand.

 

1930 inspireras medlemmarna av frisörer över hela Norden vilket mynnar ut i att Nordiska Dam- och Herrfrisörmästareförbundet kommer till. År 1952 ansluter sig denna förening till Internationella Frisörförbundet OAI.

 

Efter krigets slut får frisörer 1946 högre löner. Det råder brist på frisörer och provisionsbaserad lön införs. Prisstopp aviseras men Frisörföreningen vill höja priserna med 20%. Kallpermanet slår igenom liksom hårfärgning, men endast till mörkare toner. En klippning kostar 2 kronor och en permanet kostar 15 kronor.

 

1947 firar Sveriges Frisörförening 40 år, i samband med riksfrisyrtävlingar och nordiska mästerskapet, och en stor jubileumsfest anordnas på både Cirkus och i Stockholms Stadshus. 

 

1957 firar föreningen 50 år, detta firas i Blå Hallen, åter igen i Stockholms Stadshus som numera är en tradition för frisörer att hämta ut sina gesäll- och mästarbrev i. Frisör-EM hålls även detta år, i Kungliga Tennishallen och är välbesökt. Året efter kommer hempermanenten till Sverige och till många frisöres förtret..

 

Resan pågår ännu och historien om organisationen, kammar och hårlockar kan göras så mycket längre. Vi är stolta över att få fortsätta och driva vår bransch framåt, i enlighet med våra företrädares standard om tradition, ärlighet, redlighet och hög moral.
Vi forstätter även att fira branschens framgångar med buller och bong och vi hoppas att ni vill vara en del av vår resa.